Mådde allt bättre och kände mig starkare för var dag som gick. Ett tydligt bevis på att jag inte tålde malariamedicinen! För illamåendet försvann, den värsta ångesten försvann och jag hade inte längre synvillor om nätterna. Jag frågade Jane en natt varför dörren var öppen men fick till svar att de var ingen dörr öppen men jag insisterade för jag kunde se att de lyste i hallen och varför de lyset var på undrade jag med men Jane svarade att det är inget lyse på och dörren är stängd. Jag var ju helt säker på att jag såg att de lyste utanför och att dörren var öppen men fick ge mig och inse att det jag såg nog inte var sant.
Eftersom vi delades in i två grupper på bushwalken och jag var i andra så var vi ute och paddlade kanot. Eller jag paddlade aldrig för jag satt skräckslagen och väntade på att kanoten skulle tippa. Jag hatar att vara på eller i vatten där jag inte kan se botten, jag får på riktigt panik och de har nog de flesta av mina vänner fått uppleva någon gång. Skriker så jag inte får luft och tappar simförmågan totalt! Så jag rekommenderar inte att komma allt för nära mig när det finns risk för panik, jag skulle dränka personen på nolltid! Jag har till och med flytväst när jag snorklar ifall jag skulle få panik av att botten inte syns. Det var annars en fin utsikt över floden och jag kunde njuta lite så länge kanoten inte vacklade. Fick panik en gång när en spindel kröp i närheten av mig så jag höll på att ställa mig upp och springa längst fram men jag kom aldrig så långt för kanoten höll på att tippa och Jo sa till mig att sitta still och så tog hon spindeln och kastade den i floden. Usch hatar verkligen spindlar!! De kom några fler under tiden och varje gång satte jag klorna i Arthurs flytväst så han ska vara glad att han inte tog av sig den.
Tycker ofta att det mesta ser ut som hemma och egentligen var se inget undantag den här gången heller.
Bushwalken gick bra, vi gosade lite innan och sedan ville Cindy gå en sväng så vi följde efter och när hon klättrade upp i ett träd och satte sig så klättrade jag själv upp med en pinne och började klia henne på ryggen och oj vad hon njöt! Så himla häftigt att få chansen att möta och umgås med dessa fantastiska varelser på så nära håll! Tror Cindy blev min favorit schimpans där tillsammans med Milla.
Cindy är så mysig och lugn och älskar att knyta upp snörena på mina stövlar och även min tröja så höll på att bli av med den men hon lyder ett nej och börjar då pilla någon annanstans, så himla sött! Samma sak med Milla hon älskar att undersöka prickar och kolla att ögonen är okej men känns inte så fräscht att hon petar sina smutsiga händer i mina ögon så hon tar tag i ens finger och gör det med ens eget rena finger. Hur smart är inte de? Milla ville en dag undersöka min rygg och rätt som det var så hade hon dragit upp min tröja och försökte få av mig den men Tatiana räddade situationen och började busa ned henne istället.
Eftersom vi delades in i två grupper på bushwalken och jag var i andra så var vi ute och paddlade kanot. Eller jag paddlade aldrig för jag satt skräckslagen och väntade på att kanoten skulle tippa. Jag hatar att vara på eller i vatten där jag inte kan se botten, jag får på riktigt panik och de har nog de flesta av mina vänner fått uppleva någon gång. Skriker så jag inte får luft och tappar simförmågan totalt! Så jag rekommenderar inte att komma allt för nära mig när det finns risk för panik, jag skulle dränka personen på nolltid! Jag har till och med flytväst när jag snorklar ifall jag skulle få panik av att botten inte syns. Det var annars en fin utsikt över floden och jag kunde njuta lite så länge kanoten inte vacklade. Fick panik en gång när en spindel kröp i närheten av mig så jag höll på att ställa mig upp och springa längst fram men jag kom aldrig så långt för kanoten höll på att tippa och Jo sa till mig att sitta still och så tog hon spindeln och kastade den i floden. Usch hatar verkligen spindlar!! De kom några fler under tiden och varje gång satte jag klorna i Arthurs flytväst så han ska vara glad att han inte tog av sig den.
Tycker ofta att det mesta ser ut som hemma och egentligen var se inget undantag den här gången heller.
Bushwalken gick bra, vi gosade lite innan och sedan ville Cindy gå en sväng så vi följde efter och när hon klättrade upp i ett träd och satte sig så klättrade jag själv upp med en pinne och började klia henne på ryggen och oj vad hon njöt! Så himla häftigt att få chansen att möta och umgås med dessa fantastiska varelser på så nära håll! Tror Cindy blev min favorit schimpans där tillsammans med Milla.
Cindy är så mysig och lugn och älskar att knyta upp snörena på mina stövlar och även min tröja så höll på att bli av med den men hon lyder ett nej och börjar då pilla någon annanstans, så himla sött! Samma sak med Milla hon älskar att undersöka prickar och kolla att ögonen är okej men känns inte så fräscht att hon petar sina smutsiga händer i mina ögon så hon tar tag i ens finger och gör det med ens eget rena finger. Hur smart är inte de? Milla ville en dag undersöka min rygg och rätt som det var så hade hon dragit upp min tröja och försökte få av mig den men Tatiana räddade situationen och började busa ned henne istället.
Fredagen spenderades i Kitwe och på vägen dit blev det böter för att ha korsat en osynlig heldragen linje. Väl framme så gick vi till en restaurang med gratis wifi. Jag åt nachos med guacamole och de var helt galet gott! Gick sedan lite i affärerna och handlade en del på apoteket och köpte på mig mera myggspray eftersom jag nu måste vara riktigt försiktig för att jag äter inte malariamedicin. Möttes upp vid bilen och åkte sedan hemmåt och på vägen så går bilen sönder ena hjulet hade hoppat ur sin axel typ så inte gick det att köra den bilen. Efter några samtal så kom Thalita och hämtade upp oss volontärer och vi knölade in oss bilen tillsammans med all shopping. Herregud vilken dag det var!
Lördag och min sista dag så var de Behavior enrichment med escape artist och de är så himla roligt att se hur de löser de problem vi har orsakat. Gjorde lite Nshima och sorterade mangos innan vi åkte tillbaka för lunch. Sov mig igenom hela lunchen och blev väckt först när alla var redo att åka. Eftermiddagen så var tanken att vi skulle städa ett utfodringsrum men jag kom i en konflikt med en annan volontär så jag gick tillbaka och la mig i sängen och vilade fram tills kvällen då vi gick iväg för att kolla på solnedgången och stjärnorna. Var helt klart en bättre kvällen men inget slår solnedgången hemma på strandpromenaden! När vi kom tillbaka då åt vi kvällsmat och de slank ner utan problem.
Lördag och min sista dag så var de Behavior enrichment med escape artist och de är så himla roligt att se hur de löser de problem vi har orsakat. Gjorde lite Nshima och sorterade mangos innan vi åkte tillbaka för lunch. Sov mig igenom hela lunchen och blev väckt först när alla var redo att åka. Eftermiddagen så var tanken att vi skulle städa ett utfodringsrum men jag kom i en konflikt med en annan volontär så jag gick tillbaka och la mig i sängen och vilade fram tills kvällen då vi gick iväg för att kolla på solnedgången och stjärnorna. Var helt klart en bättre kvällen men inget slår solnedgången hemma på strandpromenaden! När vi kom tillbaka då åt vi kvällsmat och de slank ner utan problem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar