onsdag 1 februari 2017

På bättringsvägen

Ny vecka och jag vaknade med universums kramp i magen, högt upp på höger sida. Ville helst vara kvar i sängen men jag kämpade mig upp som vanligt och eftersom bilen var trasig så var vi tvungna att gå till schimpanserna. Det var en ganska trevlig promenad dit faktiskt, hade förväntat mig att de skulle bli jobbigt att gå så långt men de gick faktiskt bra. Vi hängde mest däromkring och vi gjorde Nshimabollar och kollade på när de utfodrades men med den krampen i magen jag hade så låg jag i gräset en bit bort och trodde jag skulle dö för de gjorde så himla ont och inte ens minsta lilla droppe vatten fick jag behålla. När vi skulle gå tillbaka så fick jag skjuts av en av arbetarna på hans motorcykel och när jag kom tillbaka så tog jag en Alvedon men den kom upp lika fort igen så gick och la mig i sängen och lyssnade på musik. Fram emot kvällen så kom Jo in med ett par tabletter hon hämtat hos Thalita och det var på riktigt mirakelpiller för de tog inte mer än 30 minuter så satt jag ute på verandan och åt kex helt frivilligt! Första gången på flera dagar som jag inte mådde dåligt av att äta och jag kunde börja se ljuset ut.
Nästa morgon vaknar jag som en ny människa, fortfarande ont i magen men inte så konstigt eftersom jag knappt ätit på en vecka, men kroppen mår liksom bra igen och jag är taggad inför dagen, länge sedan jag hade fen känslan!
Eftersom jag legat sjuk så hade jag inte varit med och förberett något för Behavior enrichment så kollade på när de andra försökte få dem att måla och fånga såpbubblor och grejer. Cleo lyckades sno åt sig en kamera men med hjälp av lite mat så gick det att få tillbaka den hel. Vi förberedde även mat och på eftermiddagen hade vi skolaktiviteter och de hade idrott på schemat. Vi kastade frisbee, spelade lite tennis, dansade, joggade och bara umgicks med alla barnen och vi avslutade med en fotbollsmatch. Min energi tog slut ganska fort eftersom jag varit sjuk men det var verkligen en mysig dag och jag fick två små barn som hängde efter mig. Så himla gulliga! Dock kunde en av dem ingen engelska då han var för liten men vem behöver prata för att busa och leka?
Hade sedan en jobbig kväll, av en anledning jag inte tänker dela med mig av här, och grät så gick över till Thalita för att prata lite, typ min bästa vän på stället, men de blev flera timmar och regnet vräkte ner så var inte så taggad på att gå ut men tillslut lugnade det ner sig så kunde gå över till mitt. Sov typ ingenting på natten och när jag var uppe först av alla så började undra om allt verkligen stod rätt till för jag är alltid sist upp! Jo och jag kom överens om att jag skulle stanna hemma eftersom en hel dag på farmen skulle ta kål på mig. Så planen var att jag skulle bara vila en stund och sedan skulle jag förbereda inför Behavior enrichment, skulle bli väckt vid 10 när Jo skulle på möte men jag hade tydligen sovit så gott hela dagen så inte fören vid halv tre blev jag väckt! Lite sent kanske men de var skönt att ta igen lite missad sömn, jag som älskar att sova!
Fick veta att på mötet så hade de kommit fram till att vi under bushwalken dagen efter skulle delas upp i två grupper och att jag skulle vara i andra gruppen när schimpanserna var lite trötta och inte lika busiga plus att den största busungen inte längre skulle vara med så jag kunde få behålla mina stövlar.
När de andra kom tillbaka så planerade vi aktiviteter för de schimpanser som skulle på bushwalk dagen efter.
På kvällen så gick vi iväg för att se på solnedgången men de var alldeles för monligt så man såg ingenting.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar